Som i en saga. Så beskriver tvåbarnsmamman Nilla Söderberg, 37, känslan när hon och maken Jonas Walther flyttade till den lilla holländska staden Delft, en dryg halvtimme från Amsterdam. Här, bland kullerstensgator, kanaler och och 800 år gamla kvarter, hittade paret sitt drömboende för fem år sedan – ett sekelskifteshus med stora fönster och utsikt över Delfts stolthet, Schiekanalen, där pråmarna glider fram med fladdrande tvätt, hundar och cyklar på däck.
– Jag och Jonas träffades när vi båda jobbade för Ikea Concept Center i Delft, köpte huset och fick Selma, i dag 3, och Tuva, 1, berättar Nilla, som är inredare till yrket.
– Även om huset var nedgånget när vi hittade det så insåg vi inte riktigt hur mycket jobb som skulle behövas. Men när vi började riva ner tapeterna följde stora delar av väggen med. Det blev nästan hål in till grannen! Vi skalade av lager efter lager av gamla tapeter, det var som en snabbkurs i de senaste hundra årens tapettrender.

Nästa projekt blev att byta ut den lila heltäckningsmattan på övervåningen – frågan var bara, mot vad? Paret beställde ett nytt trägolv. Men när de hade fått det upptäckte de att det faktiskt gick att ta fram originalgolvet, som låg väl gömt under mattan, ett lager mdf-plattor och ett laminatgolv.
– Plankorna var täckta av gammalt intorkat lim så det krävdes en del envishet och några goda vänner för att orka slipa ner dem, säger Jonas.

– De var självklart rejält slitna när vi väl fick fram dem, golvet är
ju så gammalt. Men vi gillar att det ser lite ruffigt ut, även om folk
ibland frågar när vi ska göra klart golvet...

En av de stora fördelarna med parets hus var möjligheten att bygga en takterrass på hela 45 kvadratmeter, där man kan njuta av utsikten högt uppe bland trädkronorna. Terrassen har sol från tidig morgon till sen kväll och förstärker den ljusa känsla som Nilla tagit fasta på i inredningen.
– Vi har vita väggar som bas överallt utom i sovrummet, som är blått för att skapa en mer ombonad, rogivande känsla. Jag gillar ljusa väggar och möbler, med färgglada, mönstrade textilier som accenter.

Nilla älskar vackra tyger och syr gärna själv – kuddar, påsar, väskor och gosedjur till Selma och Tuva. Hon har inga krav på att tygerna ska matcha varandra.
– Ofta blir det mysigare och mer personligt om man blandar stilar, färger och mönster.

Var hittar ni alla era fina prylar?
– Det mesta är loppisfynd och arvegods, vi har hittat allt från vintage-solglasögon till en inramad affisch av Roy Lichtenstein. Tavlan av Björn Wiinblad som hänger ovanför öppna spisen har jag älskat sedan jag var liten och såg den i mormors sovrum. Tanken om den matchar vårt hem har aldrig dykt upp, den bor helt enkelt här.
– Det är viktigt för oss med minnen och personliga relationer till sakerna. Vi har en förkärlek för 50-talsdesign, men blandar gärna med andra stilar och tidsepoker. Trender intresserar oss mindre.

Du har två barn och jobbar med inredning. Några smarta tips för ett funktionellt hem?
– Förvaring! Det måste vara enkelt att städa undan alla hundratals leksaker som åker fram på några sekunder. Och tänk i barnens höjd. Gå ner på knä eller kryp för att se rummen från deras perspektiv. Barnen ska ha lätt att nå sina saker, kunna städa undan och hänga upp saker själva. Det de inte ska nå kan man placera högre upp. Eller bakom lås och bom.
– Barnens belysning är också viktig. De ska ha funktionell belysning där de rör sig, leker, pysslar och myser. Tänk på att man behöver helt annan typ av belysning när man sitter och pysslar än när man vill vila sig, säger Nilla.
– Jag tänker alltid i funktion först, det estetiska kommer sedan. Det har jag lärt mig av erfarenhet. Annars måste man ändå göra om förr eller senare.

Vad klarar ni er inte utan?
– Ett måste, i alla fall i vår familj, är stora snygga korgar i vardagsrummet där man kan ösa ner alla leksaker på kvällen, så man får tillbaka sitt vardagsrum och kan koppla av utan att irritera sig på stöket. De ska vara snygga och inte för barnsliga, passa in i ens vuxna inredning.

Har ni några speciella barnmöbler?
 – Många barnmöbler är lite överskattade, tycker jag. Det går så bra att inreda barnrum med vanliga möbler, men i barnens höjd. Vi har ett gammalt soffbord som barnens ritbord och vanliga små pallar i stället för barnstolar. De möblerna hade vi innan vi fick barn och kommer säkert att behålla även senare.

Hur ofta gör du om hemma?
– Inte alls ofta, det finns ingen tid till sådan lyx längre! Vi byter mest bara textilier ibland när andan faller på. Det kan vara en kudde här och där, aldrig hela färgteman. Vi använder det vi gillar och det brukar bli en mysig mix. Jag vill inte ha det för koordinerat.

Finns det något du längtar efter hemma, men sparar tills barnen blivit större?
– Nej, vi inreder som vi vill. Fast det blir kul att plocka fram det vita överdraget till soffan igen. Om 10–15 år, sådär... Fast då har de väl hoppat sönder soffan.