Mormor och barnbarn.
Thinkstock

Hur delaktig ska mormor och farmor vara?

Mormor och farmor ska vara mysiga och på lagom avstånd. I stället lägger de sig i allting, gaah! Eller tvärtom: Verkar inte bry sig alls. ”Det är okej att bli jättearg”, säger psykologen Malin Alfvén.

The do's and dont's för far- och morföräldrar

DE BÖR...

  • beundra sina barnbarn.
  • stötta och uppmuntra dig som förälder.
  • respektera att du är vuxen.
  • ha någorlunda koll på dagens trender kring barnuppfostran och omvårdnad.
  • vara ärliga med vilken hjälp de vill och kan ställa upp med.
  • säga ifrån om de känner sig utnyttjade eller negligerade.

DE BÖR INTE...

  • lägga sig i vad barnet ska heta, om de inte blir tillfrågade.
  • kritisera eller lägga sig i barnets skötsel och uppfostran, om de inte tillfrågas.
  • föra vidare förtroenden från barn, svär­-barn eller barnbarn.
  • städa eller möblera om hemma hos barn och svärbarn, om det inte är överenskommet.
  • missa barnbarnens födelsedagar.
  • vara uppenbart orättvisa mot barnbarnen.

Hemma hos mormor och morfar fick man alltid be bordsbön och absolut inte svära. Fast de var jättesnälla. Farmor och farfar var också snälla – och mycket smalare. På söndagsmorgnarna brukade farfar gå ut i trädgården och plocka en ros till farmor. Mormor luktade lavendel och morfar piprök, farmor kryddnejlika och farfar bröst­karameller.

Kontakten med den äldre generationen är viktig. Min dotter hade varken mormor eller morfar, farmor eller farfar. Men hon hade sin älskade gammelfaster. Tiden går fort, faster är i dag 90 år och min dotter en ung vuxen.

Jag har den bestämda känslan att jag än så länge längtar mer efter att bli mormor än hon längtar efter att bli mamma. När den dagen kommer ska jag göra allt vad jag kan för att hålla mig någorlunda på mattan. Det kan bli svårt.
– Det finns en anledning till att barnbarnen brukar kallas livets efterrätt, säger barn- och familjepsykologen Malin Alfvén.
– Men det blir inte alltid så enkelt som man har föreställt sig. Det vanligaste problemet är att den äldre generationen lägger sig i för mycket. Vi anser att vi med vår erfarenhet vet bäst.

Fast vad som är rätt och vad som är fel förändras med tiden. På 70-talet skulle spädbarn till exempel ammas var fjärde timme. Numera ska de få mat när de är hungriga. En extremt vanlig mormorsreplik är ändå: ”Ska du verk­ligen amma nu igen?”

Och hur många mor- och farföräldrar har inte upprörts över den i deras tycke grymma 5-minutersmetoden?
– Ingen metod passar alla barn. Vi äldre måste acceptera att det är barnets föräldrar som bäst känner sitt eget barn. Om de frågar kan vi ge råd, annars ska vi vara försiktiga med att kritisera och lägga oss i, säger Malin Alfvén.

För att undvika konflikter och besvikelser rekommenderar Malin Alfvén att de blivande föräldrarna tillsammans med mor- och farföräldrar går igenom de förväntningar som finns redan under graviditeten. Det kan visa sig att det inte alls är självklart för mormor att hämta på dagis varannan dag, fast hon bor i närheten. Eller tvärtom: mormor tar för givet att hon alltid är välkommen, medan den unga familjen helst vill vara ifred – åtminstone den första tiden. Håll samtalet levande, behov och förväntningar förändras från tid till annan.

Det är svårt att ta initiativ till ett ärligt samtal. Men det brukar vara värt besväret.
– Den lilla nya individen kan hjälpa de två tidigare generationerna att börja tala med varandra och att utvecklas, säger Malin Alfvén.
– Föräldrar som själva inte förmådde ta hand om sina barn på ett bra sätt, bestämmer sig påfallande ofta för att bli annorlunda när de får barnbarn. Det är klart att deras barn först är skeptiska, tiden får utvisa om de
menar allvar.

Ofta är svärföräldrarna ett ännu känsligare kapitel. De har liksom kommit med på köpet när man har valt partner. Värderingar och tankar kring barn och uppfostran kan vara högst olika. Malin Alfvén tror på ärlig öppenhet. Att någon gång tappa fattningen och skrika ”jag hatar den där kärringen” är inte hela världen. I alla fall inte om man, när man har lugnat ner sig, kan säga till sitt barn: ”Farmor och jag tycker olika och ibland blir jag jättearg.” Det är tystnaden och det outsagda som kan ställa till problem.
– Det är faktiskt bra att barnen tidigt får lära sig att man kan tycka olika och att konflikter inte behöver vara farliga, säger Malin Alfvén.
– Barn har rätt till en egen relation till sina mor- och farföräldrar, även om man själv inte är förtjust i dem. Ju fler som älskar ett barn, desto bättre mår det.

På nästa sida: 5 dilemman och hur du fixar dem!


1. GODIS OCH TV-FROSSERI.
Då och då sover era två barn över hos mormor och morfar. Hur sent du än kommer och hämtar dem nästa dag sitter de i pyjamas framför tv:n och äter godis. Hemma hos er är det godis­förbud under veckorna och tv-tittandet är begränsat. Du tycker att det är respektlöst av dina föräldrar att ignorera reglerna som de mycket väl känner till. Men det förvånar dig inte, särskilt din mamma har alltid varit lite självsvåldig – och överviktig.

Tänk så här: Bestäm dig: tiga eller tala. Säger du inget får du lov att svälja din irri­tation och acceptera reglerna som gäller i deras hem. Väljer du att lufta dina tankar – utan att anklaga – är chanserna goda att ni kan hitta  en kompromiss. Lite fest ska det väl vara att hälsa på hos mormor och morfar.

2. DÅTIDA IDEAL.
Du och din sambo arbetar bägge heltid – med råge. Räddningen är farmor som flera gånger i veckan hämtar på dagis. Problemet är att hon högt och ljudligt talar om att hon tycker att hennes son har gjort ett olyckligt val: riktiga mammor jobbar deltid medan barnen är små. Du kan inte låta bli att ta åt dig.

Tänk så här: Du har ingen anledning att känna skuld. I dag är det inte konstigt att båda föräldrarna jobbar heltid. Ska någon gå ner i arbetstid kan det lika gärna vara pappa som mamma. Försök prata med din svärmor om era värderingar, gärna på tu man hand. Chansen finns att det kan bli ett givande samtal för er båda. Framhärdar hon i att du är en dålig mor, finns det barnvaktsfirmor med rut-avdrag om ekonomin tillåter.

3. BARNDOMEN GÅR IGEN.
Under hela din uppväxt blev du jämförd med din duktiga storasyster. Nu ser du hur mönstret går igen i nästa generation. Dina barns kusiner får alltid mer uppmärksamhet av din mamma när släkten träffas. Du blir arg, ledsen och känner dig lika maktlös som när du var liten. Du funderar på att tacka nej till släkttillställningarna.

Tänk så här: Att dra sig ur släktträffar är synd av två skäl. Det ena är att dina barn missar kontakten med sina släktingar. Det andra att du inte kan vara alldeles säker på att du tolkar tecknen rätt. Kanske ser du spöken från din egen barndom. Prata med  din familj om hur det var för dig när du var liten – och hur du tycker att det är för dina barn nu. Det här kan bli en chans till upprättelse och försoning.

4. RIVALITET! MORMOR VS FARMOR.

Ni har fått ert första barn. Vilken lycka! Men vad ska flickan heta? Mormor tar för givet att bar­net ska heta Gudrun, för farmor är det lika självklart med Gunilla. Ni anar att bägge strider om att vara viktigast. Men inte kan väl ett barn heta Gunilla-Gudrun?

Tänk så här: Små och stora ”maktkamper” mellan mormor och farmor är vanliga. Var mycket tydliga med att det är ni som bestämmer! Vad ni än döper ert barn till kan ni räkna med att de mycket snart accepterar det. Barnbarnet är det viktiga, inte namnet.

5. BONUSFAMILJENS OLIKHETER.

Du och din partner har var sitt barn från tidigare förhållanden. De betraktar varandra som syskon. Problemet är att din mans föräldrar överöser sitt barnbarn med kärlek och presenter, medan dina föräldrar bara pliktskyldigast hör av sig när din son fyller år. Visst, kärlek kan inte kommenderas fram. Men det svider ändå.

Tänk så här: Åh, så jobbigt och svårt, som det kan bli i bonusfamiljer. Din man borde prata med sina föräldrar om att det blir svårt för alla i hans nya familj, när bara ett av barnen får deras uppmärksamhet. Även om de inte älskar sitt bonusbarnbarn som sitt eget, kan ni be att de ska visa
honom vänlig omtanke. Som att vara någorlunda rättvis när det gäller presenter.

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler