This is the end!

Min blogg har aldrig gått så bra som just nu. Det sägs att man ska sluta när man ligger på topp. Därför slutar jag nu! Det är lite sorgligt, det måste jag medge. Eller faktiskt inte bara lite. Utan en hel del. En liten tår droppade nyss på tangenten ”Q”. Vilken symbolik! ”Q” som i ”quit”. Som i sluta blogga. Jag kan inte förklara varför jag slutar för jag vet egentligen inte. Det är bara en känsla jag har.

TACK alla ni UNDERBARA läsare som läst min blogg, skrivit fina kommentarer och skickat roliga, intressanta och gulliga mail till mig. Jag hoppas att vi ses eller hörs igen. Här eller någon annanstans. I bloggform eller någon annan form.

Okej, nu börjar det bli sorgligt. Nästan som att skiljas från sin tredje bebis. Men jag har två. Det får räcka. Nu är det inte bara tangenten ”Q” som är blöt...

Ni har varit de bästa av läsare! Tusen miljoner tack!

Tia Hellén
 

PS. Idag har jag tagit bort stygnen i örat. Och jag hör, jag hör, jag hör! Även om det är skrapigt och dovt och låter som om jag pratar inifrån en gammal rostig tunna så så hör jag mer än jag gjort på flera år.  Så idag gråter jag av lycka. Tack alla ni söta läsare som bemödat er om att skriva en hejdå-hälsning . Det värmer alldeles extra! Kram. DS.

Fem dagar tog det!

Jag har väntat på att lilla L ska kommentera mitt bandage. Men han har inte sagt ett ljud och har knappt tittat på det. Idag kom det dock:

"Mamma det ser ut som du har en blöja på huvudet.... å en bajskorv i örat"

Och helt plötsligt var mitt öra högintressant. För tänk att hans mamma går runt med en blöja på skallen. Så han frågade:

"Får jag titta i örat?"

Jag öppnade bandaget lite försiktigt och lät honom titta in.

"Ja, det är en bajskorv i örat" konstaterade han och sprang sedan iväg för att leka.

Jag hade trott att han skulle säga att jag såg "otäck ut" eller "läskig" eller kanske "knasig" men inte att det skulle se ut som jag hade en blöja med bajs på huvudet.  Men det borde jag ju visserligen ha förväntat mig eftersom det är i den åldern han befinner sig. I kiss- och bajsåldern!

Livsfarligt!

Herregud! Det är ju livsfarligt att sitta sysslolös framför datorn. För det finns ju så mycket snyggt därute så att man håller på att bli tokig. Och jag pratar inte män utan kläder och skor. Tur att "klicka hem" dyra grejer från nätet inte är min grej. Jag tycker för övrigt att "klicka hem" är ett helt fruktansvärt uttryck. Fråga mig inte varför. Jag tycker bara att det låter så himla fånigt.

Men okej, om jag var Sofi Fahrman eller någon av de där brudarna som kan lägga ner femtusen spänn på ett par skor utan att få dåligt samvete, så skulle jag ha köpt de här idag. Helt klart! Utan tvekan. För jag är nämligen lite kär i dem på avstånd.

De är så fina! Och så dyra! Och tyvärr inte på rea!

Sundhetstecken?

Nja...inte ett SUNDHETStecken kanske med möjligen ett litet FRISKHETStecken. Alla andra mornar har jag legat i sängen som en skrumpen sköldpadda och tittat upp i taket. För trött för att gå upp och för ont för att sova. Men inte i morse!

För jag hann notera att:

1. Mini hade skor men inga strumpor. Brrr... han är snorig och det är ju typ bara 15 grader ute!

2. Mini satt på golvet och sög på nederdelen av en tandborste. Som en detektiv smög jag in och tittade i tandborstglaset där tandborsten hade stått. Och där var det faktiskt rätt smutsigt så jag  fick lov att diska både glaset och tandborsten, vilket är mer än jag har gjort på fem dagar!

3. Balkongdörren var öppen. Och ni som har läst min blogg ett tag vet att jag är lika rädd för drag som jag är för spindlar.  Nej, jag är nog mer rädd för drag än för spindlar förresten.

Så ett sundhetstecken är det väl inte med däremot kanske ett friskhetstecken. Att jag är på väg att bli mitt gamla hysteriska jag igen. Vad skönt det måste vara för Mini att hänga med sin pappa om dagarna. Lugnt, skönt och avkopplande!

Att inte att inte behöva bli väckt så fort det kommer en vindpust, eller då solen tittar fram
filt på, filt av, filt på, filt av, filt på, filt av, filt på, filt av, filt på, filt av, filt på, filt av, filt på, filt av, filt på, filt av, filt på, filt av, filt på, filt av, filt på, filt av, filt på, filt av, filt på, filt av, filt på, filt av, filt på, filt av, filt på, filt av, filt på, filt av, filt på, filt av, filt på, filt av, filt på, filt av...
utan att bara få sova, oavsett väder och vind!
 

Champinjonen & köttbullen

Lilla L och jag sitter i soffan och kramas och har ont. Vart jag har ont vet väl alla vid det här laget och jag tycker även att det känns lite tjatigt att jag ser ut som en mumie, så jag föreslår att ni föreställer er mig som en champinjon fram tills på fredag. Stackars lilla L å andra sidan, ser ut som en ogräddad köttbulle. Han ramlade ner för en klätterställning i lekparken idag och landade på ansiktet. Så man skulle utan att överdriva det minsta, kunna säga att halva hans ansikte ser ut som köttfärs.

Så här sitter vi! Champinjonen och Köttbullen och tittar på Cars och kramas.

260 kronor?

På fredag ska jag tillbaka till sjukhuset för att ta bort stygnen och för att avlägsna packningen inne i örat. Jag hoppas de där stridsplanen flyger sin kos när bandaget försvinner och att flyglarmet tystnar. En sak som jag dock inte kan förstå är att läkarbesöket kostar 260 kronor. Är det inte ett återbesök? Hmm... jag får operera örat utan kostnad och ligga kvar på sjukhuset en natt men jag måste betala för att få  stygnen borttagna.

Inte för att det spelar någon roll egentligen. Jag tycker svensk sjukvård är toppen! När jag blev påkörd av en skåpbil i Florida fick jag betala för allt. Plåster, bandage, nackskydd, ambulansfärd och kryckor. Lyckligtvis var jag inte särskilt skadad och eftersom jag kände till hur det fungerade låg jag där på båren och mumlade:

-Oh, but I don't think I will need that...

Men ambulanspersonalen struntade i min snikna artighet. SMACK på med allt du kan tänka dig och en räkning på över femtiotusen kronor. Och det var inte ens mitt fel! Jag hade bara varit och köpt ett tennisracket. Tänk om jag inte hade varit försäkrad. Då hade det blivit ett JÄVLIGT dyrt tennisracket. 

Så att betala 260 kronor efter allt Karolinska Sjukhuset har gjort med mitt öra känns som ingenting!

Heja Sverige!