Jag tror på en ljudbok och en dörr på glänt där det inte är mörkt. Håll också koll på månen. Min son har alltid sovit bra förutom när månen är i full blom, då vandrar han och stökar omkring. Gör så fortfarande fast han är tonåring. Inte ovanligt att vara påverkad av månen. Min son blev lugnare när han förstod vad det berodde på.

Hej Laila! Ge sonen inget som höjer blodsockret för mycket innan läggdags. Föreslår också att du har dörren på glänt och att han hör dig stöka och prata.Min son fick lyssna på en ljudbok han valde, med hörlurar. Slog aldrig fel, han somnade efter några minuter och då gick jag dit och tog bort hörlurarna. Vill han inte utan vill att du ska sitta hos honom så läs en bok eller gör något i hans ögon tråkigt och prata inte med honom, ska ju inte vara en mysig stund utan bara en stund med trygghet, att du sitter där. Kanske kan du kombinera, han lyssnar på ljudbok, du gör ditt, i hans ögon tråkiga. Hälsningar från en mamma till tre killar och en tjej.

Hej Laila! Det här är en fråga som svaret blir olika på beroende på vem du frågar. Enligt mig finns det inga enkla svar, allt är upp till en själv och hur barnet är. Men visst fasta rutiner är jättebra och en fast tid som är samma varje kväll (vardagar). Min son som idag är 9½ har oxå haft det kämpigt men vi valde att låta honom sova i vår säng när han var mindre för att alla skulle få lugn och ro och få sova. Numera (sen flera år tillbaka) somnar han i sin säng själv efter saga och massage! lugnar honom otroligt bra. Dessutom har han en lampa tänd hela natten, som oxå ger honom oxå väldigt trygg! Lycka till och hoppas detta kan hjälpa Liam!

Det var fullmåne den natten...det var därför ni sov så dåligt. Min son , 2 1/2 år höll oxå på att knöla hela natten. Jättemånga på jobbet hade oxå sovit dåligt. Vi kollade i kalendern och....jo visst hade det varit fullmåne. Jag har alltid haft dåliga nätter vid fullmåne. ( oftast vet jag inte at det har varit fullmåne) Skumt men sant.....

Märkliga råd en del ger här (föreg. inlägg t ex). Det är ju just så man INTE ska göra, låta ett äldre barn sova hos en på natten så det blir en (o)vana. Laila gjorde helt rätt som gick tillbaka gång på gång på gång... Lite väl hårt av dina (Alexandra) föräldrar att bara låsa och inte ens följa med er tillbaka. En 7-åring ska självklart SOVA I SIN EGEN SÄNG!! (Om man inte är sjuk etc.) Svenska föräldrar verkar ju dalta ihjäl sina barn...

Det verkar vara en kamp det här med att barn inte vill somna,går upp på natten etc etc, jag (är 34 år) när vi var små så gjorde vi samma sak, vi (min syster och jag då vi var 5-6 år) smög in till mina föräldrar mitt i natten och ville ligga hos dem..det fick vi göra, dem tyckte det var mysigt att ha oss där..men så en dag fick dem nog och låste dörren för att vi inte skulle kunna komma in nåt mer..vi stod utanför och grät i 5 min sen gick vi o lade oss igen i våra rum..slut på nattvandringen mellan rummen, vi gick aldrig in till dem igen! Så nu Laila tycker jag att du ska låta Liam sova hos dig..det sparar dig och han massa jobbigt spring fram o tillbaka, det är ju ändå mitt i natten och ni sover ändå, låt han göra det ..jag lovar det är ingen som tar skada av det, när han blir stor nog så lovar jag att han INTE kommer att vilja sova hos dig mera. Så kommer jag att göra med min son iaf som nu är 1 år. lycka till mvh Alexandra

När man läser detta låter det mer som en 2-åring än en 7-åring!! Ska man behöva sitta på en stol (bekvämt?!) utanför barnets rum??? Har faktiskt aldrig hört eller sett någon som gör så, SÄRSKILT INTE med en 7-åring som börjat skolan. Men har man vant barnet vid det beteendet måste det vara extremt svårt att vänja av, vilket han väl borde blivit för länge sen. Man nattar och gör sin "rutin" och går sen bara ut, barnet HÖR ju oftast att man ändå finns kvar. Låter som du har bundit honom alldeles för nära dig, för länge, vilket han utnyttjar... Självklart kan man göra undantag vid sjukdom och om det hänt nåt speciellt etc men jag ser ingen anledning att göra så jämt. De flesta skulle inte ens ha TID till det, med fler barn etc. Tycker du ska börja bryta den rutinen omg. innan det bli ännu värre. Undra vad barnexperter som t ex Louise Hallin och Anna Wahlgren tyckt om det...

Snälla Laila. Det är så viktigt i ett barns liv at ha sina fasta rutiner varje dag. Regler mäste sättes , det er Liam stor nok till att förstå för barn är väldig smarta i den åldern. innan läggdags kan han äta lite lätt, börsta tänderna drikka lite samt kissa. Då vet du at det är klart med det. Sen bestämmar ni att där skal läses en lätt bok eller en bestämd tid, tex 15 min ,sät äggklockan. Jo mera man läser jo mera tänker han på när han skal sova. Barn förstår välldig lätt att mamma går på allt. En god ide är att ha en extra sovplats i ditt rum om han våknar och inte vill vara i sitt rum ensam. Det är inte roligt att ha barn i sängen ständigt men det giver en trygghet att han har en egen lilla sovplads i sovrummet. II början kanske du skall börja en halv timme innan att när klockan står på det ,altså den stora visaren då er det tid at börja på läggdags rutinerna. Han kanske behöver att sova i en lille säng i sovrummet från början på kvällen. Laila pröv at hitta på lite som kan göra det lättare så att du får sova dina nätter. Glöm inte at barn är smarta , men är dom rädda då är det tryggt for dig och Nicklas att höra direkt om han vaknar. När mina barnbarn sov i mitt sovrum var det så lätt at säga. Sov du tryggt , Farmor är hos dig. Hoppas du kan använda lite goda råd snälla Laila. Kram till Liam.

Psykologens råd: prata inte om det som inte finns: "Det finns inga häxor/spöken/monster"). Prata lugnt om det som finns: Det finns bara kärlek här. Och mamma är här, du kan slappna av... Faktiskt applicerbart på all mänsklig kommunikation - använd aldrig ordet inte och häpna över effekten!

Hej! Vad kul att du börjat blogga! Jo det här med små barn som inte vill sova. JAg tänker tillbaka på när jag var liten. Jag brukade gå upp på kvällen när mamma somnat och smyga in till pappa som satt och tittade på Tv det var underbart! HAn kunde aldrig säga nej till den där kvälls stunden. Som liten var det så underbart att vara med pappa på kvällen för han jobbade mycket på dagarna. Men jag var ju trött i skolan på dagarna..hm och det var nog inte det bästa. Men jag klarade studierna mycket bra endå.Men vad jag älskade var just den här mysiga tiden med mamma och pappa att få tid med dom. Jag har dock aldrig träffat ett barn som säger nu vill jag gå och lägga mig..De vill ju leva livet! Tänk själv dagis eller skola inrutat och sedan några få timmar så är det läggdags..Klart de vill vara uppe längre. Fast rutin tror jag är bra i långa loppet med barnen men då kan man ju göra som någon skrev bestämma en tidigare tid så barnet får en längre stund med mamma eller pappa innan det är dags atthelt somna.

Jag förstår hur du tänker, att du vill vara snäll mot honom osv men mitt råd till dig är att tänka som så att du är snällare mot honom genom att vara lite hård och lära honom rutiner. Att sova är inget dåligt som du ska rädda honom från, utan något skönt och härligt. Bestäm en tid t ex kl. 20 när han ska ha släckt och du går ut ur rummet. Rucka aldrig på den tiden, det underlättar för honom om han vet vad som gäller, då kommer han sluta försöka manipulera dig. Säg till honom att om han vill läsa många sagor, mysa och gosa så har han all tid fram till åtta, ju tidigare han byter om till pyjamas (sju t ex) desto mer mys-tid får han med dig. Se noga till att om han drar ut på att göra sig i ordning, att han då verkligen missar sin sagotid för den kvällen! Då lär han sig och är säkert snabbare nästa kväll. Sluta sitt utanför dörren, då lär du honom att det är nåt farligt/läskigt med att sova. Säg att du behöver tid för dig själv och din pojkvän, se på tv, det är ok att berätta för barnen att du behöver egentid på kvällen! Lycka till!

HEJ Tack tack snälla du för att du berättar om "verkligheten" och inte om hur perfekt och toppen allt är. Jag tror du finner lösningen och din son behöver nog lite extra mamma närhet nu. Tack igen

Hej Laila o Liam, Här hemma brukar vi istället för saga prata om vad vi ska drömma om. Det kan vara om ett sagoslott byggt av choklad, soffor av mashmallows, bollhav av nonstop, osv.... Sen brukar jag alltid försöka få dem att blunda o tänka sig in i hur skönt o avslappnande det är att ligga i den där mjuka soffan med fluffiga polly-godisar till kuddar. Allt går ut på att barnen själva ska vilja somna så snabbt de kan så de hinner drömma heeeela långa natten om detta godis-slott. Roligast är uppföljningen vid frukostbordet morgon efter. Då brukar massa knasiga o kul idéer poppa upp. Då har du också manus till källens dröm för dem ;-) Lycka till!

LAILA! ÄR DU GRAVID??!! :-)

Laila Låt pojken sova hos dig så blir han trygg, närheten till sin förälder är väl det enklaste o finaste du kan ge ditt barn, om en tid kommer han att somna fint i sin egen säng, det mognar av sig själv men ge honom din närhet o trygghet nu.

Det ÄR svårt, jättesvårt. Men det är också så väldigt individuellt. Min mellanson var en 'hopplös'nattuggla medan min yngsta son var morgonkillen som gick och lade sig tidigt utan problem. Det enda man egentligen kan göra är att få sitt barn att inse att de INTE sover/går och lägger sig för min skull. som varandes förälder. Att barnen säger "Jag lovar att sova bara jag först får..." osv.... gör att de kanske känner att de måste 'prestera'. Försök istället att avdramatisera det hela i ord och beteende.... att säga ungefär "jag vill att du ska sova så du mår bra, men om du inte KAN sova så gör det ingenting.. ligg bara här och vila en stund.... det är helt okej.." Och le, och se ut som det verkligen ÄR helt okej... Efter ett tag (det gäller att härda ut som mamm) så kommer barnet att ta det litet coolare, slappna av i sinnet och bara DÄRFÖR om inte annat somna lugn och fin....

Hej! Ja, det låter som om han helst av allt vill vara med dig och sova i din säng. Så varför inte låta han göra det? Garanterar att han kommer att älska det och somnar lättare och sover bättre hos dig än ensam i eget rum. Man får väl tänka sig hur man själv kände vid läggningen när man var liten... Så strunta i vad andra säger om vad är rätt och fel! Det låter lite som om du känner att det inte känns helt ok. Ni kommer att få en mycket närmare kontakt och jag lovar-när han är större kommer han själv att vilja sova mer och mer ensam. Du verkar vara en vacker och stark själ och du kommer att hitta rätt-följ bara Ditt hjärta!

Säkert fler som kommit med tipset men men... Vi läser en saga eller en Bamse-tidning, sen är det cd som gäller, allt från Dr Snuggles och Paddington till din Niklas som läser Kråkes vinterbok. Oftast somnar sonen (5 år) innan andra spåret är slut... två nattlampor tända varav vi släcker den ena när vi går och lägger oss. Även här är det "törstig"varianten, men då får han bara en medicinkopp med vatten... eller två... inte ett helt glas. För han dricker ju faktiskt när vi borstar gaddarna också! ;-) Sen så får han sova hos oss om han kommer in mitt i natten, jag vaknar för det första inte när han kommer och maken orkar inte gå tillbaka med honom. Tids nog så kommer han säkert att sova kvar i sin säng. LYCKA TILL!

Åh, vad jag känner igen mig med nattning av liten grabb. Det är verkligen tröttsamt! Men du, mörkerrädsla är inte och leka med, men den kommer att gå över. Mitt tips, låt grabben ligga i din säng! Hela långa natten. Han blir tryggare och då går rädslan över snabbare. Och dessutom tror jag att han vill in i sitt rum snart nog. Eller jag tror inte, jag vet! Lycka till! Ser fram emot att se Made in Sewden igen!

Hej Laila! Liam känner att han kan "manipulera dig" vid sänggåendet. Mitt bästa råd är att du pratat med Liam om er nattning och att du känner att den inte funkar. Fråga honom hur han skulle vilja ha nattningen, men gå inte med på ohållbara saker utan försök då att kompromissa/förhandla med honom. När ni är övernens så bestämmer ni tillsammans vilken kväll ni ska börja med den nya rutinen. När det är dags gör du som du/ni har bestämt och rucka inte en milimeter på det även om det smärtar i mammahjärtat. Han mår bra av rutiner! Han mår inte bra av att känna att det är han som bestämmer och kan göra lite som han vill. Det blir barn villrådiga av. Vet att det är svårt, men bestämmer man sig för att detta funkar inte så brukar det fungera. Lycka till!!

Hej Laila ! Ja du, jag har 3 barn (från 29 år och neråt) så tro mig, jag vet att det bästa i längden för barn är att ha tydliga regler och allra helst från den åldern som Liam är i eftersom det är nu han är medveten om att och hur han kan manipulera dig, så mitt råd är att vara tydlig och inte rucka på nånting. )fast ibland kan man ju busa till det lite genom att hitta på nåt tokigt under vardagen som att äta godis eller frångå andra lite"enklare" rutiner, men just detta med nattning o.s.v är väldigt viktigt att man kör samma varje kväl)l.

laila, det kan ju va så att liam e ganska mörkrädd nu o då har han ett stort behov av dej på kvällen för att han e rädd, det kan va så. o då kan du ju göra så här att du släcker hans nattlampa, sätter en liten lampa utanför rummet, som lyser upp lite, så att han vänjer sej vid lite märker o så kan du ju göra så att du sover på en madrass inne i hans rum dom första nätterna ifall han skulle va rädd o då vet han att du finns hos han!! o skulle han vakna mitt i natten, så ser han att du e där :) jag e ju nt nån expert precis på hur man kan få ett barn o somna, jag e bara 15 år^^ men jag va oxå mörkrädd när jag va liten o vi tände en lampa o sen tog det ett tag o sen sov jag när det va mörkt! men du kan ju prata med liam om va han tycker känns bäst :) han kanske nt alls e mörkrädd, han kanske bara älskar dej så mkt att han vill ha din närvaro :) puss puss o lycka till :* :*<3<3

Jag och min sambo har en dotter på tre år och nästa barn på väg. Vår dotter kommer över till oss varje natt och hon är mer än välkommen. Dock tycker vi att det blir lite trångt..så vi har precis beställt en bredare säng! Nu väntar vi på att den ska anlända, 210 cm bred. Jag har inget emot att hon kommer till oss på natten, tycker tvärt om att det är mysigt och vill ta tillvara på den tiden. Det kommer knappast att vara för evigt =) Så mitt råd, låt honom sova tillsammans med dig om han är otrygg och införskaffa dig en större säng om det är för trångt! Om några år vill han verkligen inte sova där. Lycka till!

Hej! Visst känns det intensivt när man är mitt uppe i småbarnsåren o kvällsrutiner! Våra tjejer har "fått" saga o sällskap när de var mindre. Det känns oerhört värdefullt nu när de är tonåringar och jag "fortfarande" är välkommen ( en stund! ) på sängkanten när vi behöver prata på tu man hand om både stort o smått. / Annika

Hej Killen är 6-år och det är viktigt att du och pappan har samma rutiner. Är varannan helg mamma och det är jätte svårt med att hålla på rutiner då.. Men kämpa på. P.s att låta sonen sova med dig tror jag inte på D.s

Tipset är nog att vara konsekvent och inte ge sig. Genom att du gör allt han vill bekräftar du att det är farligt att sova. Dessutom dricka och macka gör att kroppen vaknar till och hjärnan sätter igång. Tyvärr vill man inet se sitt barn ledsen men det tar inte lång tid så fungerar det faktiskt även om det är jobbiga nätter. Om du har någon annan där vän eller annan anhörig kan den prova, brukar gå bättre. Lycka till!

Gud va roligt att höra "jag är törstig" att man aldrig lär sig att man alltid skall ta med vatten redan från början. Jag är hopplös på det......

hej va glad jag blev när jag såg att du börjat blogga här! du är riktigt cool och en jätte bra förebild! ta hand om dej kram

Samsovning är lösningen, sov tillsammans. Tids nog är han redo för att sova själv. Passa på och njut av att han vill ha din närhet. Åren går så fort och snart är han tonåring och tycker mamma är det pinsammaste och jobbigaste som finns...

Tre tankar om nattning: - Kanske känner Liam ett stort behov av att vara nära sin mamma just nu? Kanske vill han ha extra mycket kvalitetstid? Kanske spela spel ihop innan läggningen? Eller tillbringa en dag eller halv dag på tu man hand i helgen? - Om nattningen är svår kan du fråga Liam hur du kan hjälpa honom att somna på kvällen. Fråga honom hur han skulle vilja ha det. Tillsammans kan ni diskutera er fram till en lösning. - Om problemet just nu är rädslan för mörker kanske ni kan prata extra mycket om detta. Kanske skulle allt lösa sig om du under en eller några nätter kunde sova på en madrass bredvid hans säng? LYCKA TILL!

Det kan inte vara lätt att inte komma till ro... Jag har haft tur, jag har tre barn, en 16-årig tjej, en 7 1/2 åring och en 5 1/2 åring, båda pojkar. De har alltid somna av sig själva. Kissa, borsta och så saga i soffan, sen bums i säng... Minns att med min flicka så låg jag ofta hos henne tills hon somnade, men somnade då givetvis själv vilket var förödande, somna vid åtta, vakna vid elva tolv..Ingen bra idé. Så med henne började jag med att vi gjorde kvällsbestyren, läste en bok i soffan om hon ville. Sen satte vi på en cd (kan varit kassett..), idag heter det väl cd-bok. Perfekt, det var avslappnande för henne och hon vaggades i sömns av den som läste berättelsen. Perfekt, en svag natt lampa på det och halv öppen dörr. Prova det! Lycka till!!!

Vi har en dotter som är två år. Vi gör henne iordning för läggdags vid kl 19 och lägger henne med snuttefilt och napp i hennes säng. Sen sitter vi brevid hennes säng och sjunger några sånger och sitter sedan kvar tills hon somnar. Varje natt vid ca 5 kommer hon över till oss och sover hos oss resten av natten. Att sjunga gör henne väldigt lugn, är det någonting som Liam gillar? Hur är rutinerna hos hans pappa, är de detsamma? Förstår dig helt hur frustrerad du blir. Man vill hinna ha lite egentid på kvällen och vill inte sitta timme ut och timme in och kämpa. Lycka till!

kul att du börjat blogga!tycker du är ascool! Bra att berätta för reza det som alla redan visste och har tänkt på sedan hon öppna munnen- tjejen har ju helt fel uttal!

Härliga du! Hmm..jag tror du har svaret själv. Liam "håller på" om kvällar o nätter för att han KAN. Testa att prata med honom om kvällsbestyren, men inte vid sänggåendet då förståss! Min erfarenhet är att sömnen under hela natten påverkas starkt av insomnandet. Pröva att väsnas lite extra i ett annat rum där han inte kan se dig när han ska somna men ändå hör dig. En cd bok vid sängen med en mysig saga till Liam? Lycka till! Och tro mig, om 10 år vill han inte har dig i närheten när han ska sova!! Fortsätt va den du är! YOU ROCK!

Hej! Jag tycker att det är viktigt att det blir en så bra stund som möjligt med kvällsrutinerna. Inget vidare för nå´n med tjat... För oss har det fungerat med att kanske inte stirra sig blind på att nu är klockan åtta o då ska det vara läggdags utan det får ta den tid det tar, i lugn o ro. Våra tjejer är nu tonåringar men när minsta var 10-12 år var det ibland fortfarande en stor "överraskning" för henne att man faktiskt måste borsta tänderna innan man går o lägger sig... Hon har alltid varit enormt sällskaps"sjuk" o när hon var mindre ville hon att man skulle läsa saga o vara hos henne tills hon somnat. Senare gick det även bra med ljudböcker ( vid 8-10 år ). Ha´det bra! Hälsningar från Annika.

Hej:) Vilken go pojke du ser ut att ha:) Som trebarnsmor till tre barn som älskar att vara uppe på nätterna. Mitt tips är att jag tror att det är viktigt att vara konsekvent. Kissa, fika, borsta tänder, tvätta sig och kissa igen innan sagan. Sedan tror jag att barn har perider i livet då de behöver mer närhet och kärlek. Jag tror inte det blir en ovana om han somnar i din säng en tid, utan han får bara trygghet och närhet som han alltid kommer att bära med sig genom hela livet. Det går fort att han vill sova i sin egen säng. Jag tycker att många röster hörs som säger att barn testar, kör med föräldrarna, gör som de vill och är oouppfostrade. I dagens samhälle med många aktiviteter, relationer och olika vuxenregler så tror jag man ska lyssna på barnen när de uttrycker något. Jag tycker inte man ska tro att barn alltid testar, de uttrycker också behov som de blir trygga utav om vi lyssnar på dem. De var mina tankar...Jag tror att du är en varm och tydlig mamma ( du verkar vara så i TV, intervjuer och blogg). Lycka till:)

Hej Laila! Vad kul att du börjat blogga! Ska bli kul att läsa! Har följt Idol lite över nätet eftersom jag bor i utlandet och tycker ni i juryn är superbra! Alltid många skratt! Kul! Angående nattningar så är du långt ifrån ensam ;) Jag har två barn och de är som natt och dag. Dottern på 3 har sedan hon var 2 månader gladeligen lagt sig och somnar själv utan problem. Sonen som är 6 har däremot alltid vart "besvärlig" och jag tänker ofta som dig"bara ikväll det är så mysigt". Han har också börjat bli väldigt mörkrädd den senaste tiden och det är jobbigt tycker jag. Jag var själv mörkrädd (och är det fortfarande). Han somnar med lampan tänd nu och vi släcker den sedan men om han vaknar på natten tänder vi ofta en liten lampa så det blir ljusare. Det där med törstig, hungrig och kissnödig har vi löst så att vi nu säger att enda chansen till allt detta är innan de lägger sig i sängen för sen är det försent. Det brukar funka! Sonen har nu börjat säga att det är sååååååå tråkigt i sängen och att han inte vill ligga där ;)

Följ ditt eget hjärta, det är bara du som känner Liam! Ett råd (som funkat för bägge mina) är att man alltid nattar och läser i barnens säng, sitter en stund och myser efteråt. Ibland somnar dom, är dom natträdda eller oroliga en kväll så får dom somna i vår säng, sen när vi går och lägger oss så leder jag barnen tillbaka till sina sängar (med ett kiss-stopp). Vaknar dom någon natt av dröm eller så så har dom alltid en plats i vår säng, tror det ger en trygghet som sen gör att barnen vågar sova ensamma i framtiden. Har en son på 11 och en dotter på 6. Nu får tiden så somnar dom nästan varje natt i sina egna sängar

Hej Laila! Det ska bli ett sant nöje att följa din blogg, jag tycker du är störtskön :) Barn och sömn .. ett ämne som ständigt är på tapeten och där alla har sina egna små tips om vad som är bäst. Jag tror helt enkelt att man ska följa sitt hjärta och göra det som passar just sin familj. Jag har tre barn och min 17 åring gjorde jag Anna Wahlgrens berömda skrikmetod .. vilket funkade men skulle aldrig utsätta mina andra två barn för det som jag fick på "äldre dar". Mellangrabben har vi tagit fighten med och konsekvent gått tillbaka med till sin säng, han kommer fortfarande in ibland men nöjer sig med att vi går tillbaka med honom. Den yngsta lilla sötnosen har vi helt enkelt bestämt oss för att han får ligga mellan oss då både min man och jag tycker det är sååååå mysigt att ha honom där. Det är dessutom sista barnet så vi sover tillsammans och mår oerhört bra av det. Det finns inget rätt eller fel ... huvudsaken är att man få sova och jag är rätt säker på att vi inte kommer att ha vår lilla grabb mellan oss när han är tonåring ;) Hälsar Kina

Hej! Ska försöka följa din blogg. Märker redan att jag gillar ditt sätt att skriva... Nu har flera redan skrivit en massa tips, råd och berättelser så jag väljer att endast konstatera att nattning av barn inte alltid är så lätt. Jag är precis som du rätt blödig när det gäller min son på 3 år. Att vara konsekvent är otroligt svårt och något som man ständigt måste påminna sig själv om. Men, jag tror ändå att det viktigaste man kan ge ett barn är kärlek och den övervinner det mesta. Allt annat löser sig alltid! Önskar dig en bra dag. Tror att du är en superbra mamma!

Hej Laila! Tack för en otroloigt välskriven blogg och vad kul att du börjat skriva!!! Jag är väldigt imponerad av att du vågar vara så öppen och direkt berätta att du har precis samma problem som de flesta mammor har. Att du vågar släppa fasaden och inte vara en perfekt kändismamma. TACK FÖR DET!

Ja, de e skönt att se/höra att någon har det likadant som oss. Vi har två barn; en son på 7 och en dotter som fyller 5 i januari. Med dottern är det inga problem men ettan-pojken håller vi på med precis på samma sätt som du. Jag tänker som du att det är tryggt och mysigt för honom om vi finns nära men han börjar bli stor och man känner att det är dags för honom att klara av det här. Än kan vi inte försvinna ut från rummet, vi ska allra helst ligga bredvid honom och det gör jag...Jag vet inte vad man ska locka med som kan få honom att ligga kvar även om vi finns nära strax utanför dörren. Han är inte särskilt mörkrädd utan jag tror att det han behöver är närheten och tryggheten. Tack för ordet!

Gud va roligt att du äntligen börjat blogg! Du e grym, keep up the good work:) Kramar Anna / annatunare@blogspot.com

Hej vad roligt att du har börjat att blogga det ska bli roligt att följa jag har tre barn 4, 6 och 8 och alla somnar i sina sängar sjäva men min 6 åriga kille har sedan nga veckor tillbaka bilvit väldigt mörkrädd han också jag får inte gå ner på nedervåningen utan vara kvar uppe tills han har somnat nu har han börjat nattvandra in till mig också på nätterna. Men jag tror att det hör ihop. Han får krypa upp hos mig om han vill det jag tror att det är en period snart kommer det att gå över....inte många tonårskillar som vill sova hos mamma (tror jag) Däremot såär det viktigt att de somnar i sina sängar tror jag så att de lär sig att vara trygga där! Kram

Hej Laila, kul med en välskriven blogg som din! Jag har en bonusdotter i samma ålder som din son, och visst känner jag ingen nattning med "törstig och kissnödig" och så vidare. Dock så skulle vi aldrig gå och göra smörgås när hon väl har lagt sig. Rutiner är viktigt. En saga räcker, eller om du vill läsa två, säg då innan att det blir två sagor och var konsekvent! Alla barn är förstås olika, jobbigt att han känner sig otrygg. För oss räcker det att vi finns i vardagsrummet utanför och att hon kan höra oss och TVn/musik. Hon brukar somna inom en timme. Stå på dig! Det är du som är förälder, det är du som bestämmer. Barnet behöver veta det för att känna sig trygg. Lycka till!

Hej Laila, Enligt mig har du själv skrivit ner svaret på ditt problem. Att hämta vatten, gå upp och bre en macka när man redan nattat och ligger och läser är ett BIG NO NO! Barn är barn, och de kommer alltod hitta ens svagheter. Han kommer fortsätta såhär eftersom det fungerar, du säger nej men gör ja. Klart att han inte slappnar av och blir trygg, det är ju inte mamma som bestämmer (vilket är väldigt viktigt att visa sina barn så att de blir trygga). Jag har två barn, fem och sju år gamla. Måste säga utan att låta pretto, vi har aldrig haft problem med nattningen eftersom barnen vet att när det är dags för att sova då gäller inget annat. Barnen äter kvällsmat så att jag "vet" att de är mätta och klarar sig. Om de skulle be om vatten och sätta det i system varje kväll skulle jag VÄGRA det. Kan låta hårt men det är vi vuxna som måste hjälpa våra barn att få en lugn och skön sömn!!! Kram Anna

Vad kul att du har börjat blogga! Så här går nattningen av vår treåriga son till: Först borstar vi tänderna. Sen väljer han en bok som vi läser i sängen. Ibland blir det två böcker. När det är färdigläst släcker vi lampan och sedan måste jag eller sambon ligga bredvid tills han somnar. Vi har tänkt ta tag i nattningen flera gånger; alltså få honom att somna själv, men jag är för blödig. Han går dessutom bara upp om vi inte liggre bredvid honom. Nån gång lär han sig säkert att somna själv för jag tror inte att vi behöver ligga bredvid honom när han är 18 år :-)

Hej, har 3 utflugna barn nu och de har aldrig varit natträdda ... vet ej om det skulle kunna bero på att de fick ligga med mig i stora vattensängen, medan vi läste saga...jag stannade hos dem, tills de somnade ..och det gick fort, eftersom de kände sig så trygga...varje kväll samma rutin. Förresten, vi hade även som sista avslutning en liten bön ..något i stil med "käre Gud, beskyddar oss som liten är ..." :) När de senare blev större, så övergick vi till att de fick ha varsin varmvattenflaska, som var som ett underbart sött gosedjur--som spred härlig värme och gav trygghet i stora egna kalla sängen. Hade det hänt något under dagen eller de tittade på en läskig film, så droppade jag 4 droppar räddningsdroppar - Five Flower Remedy akutdroppar i ett glas vatten, juice eller kvällste. Det hjälper suveränt. Lycka till Gerda

Hej Vad kul att du har börjat att skriva jag diggar dig så mycket. Jag har n son på 4 år han kan aldrig somna själv vi har försökt med allt. Så nu ligger vi brevid honom i sin säng tills han somar. Det går jätte bra han somnar på 5 min efter vi har läst saga. Vi försökte också med att sita på enstol utan för me det tog jätte lång tid innan hn somnade. Han skulle också ha vatten, mat mm hela tiden. Sitta där på en stol i timm tal det funkade ine för min del. Men testa att ligg brvid honom tills han somnar jag lovar att det kommer att gå fortare och så känner dem sig trygga också nu när dem är rädda för mörker, monster, lejo mm. Ha det så bra kramar Tessan

Hej! :) jag har dessvärre inga bra råd att komma med (tyvärr) men OJ vad jag känner igen det du skriver! Min son (min förstfödde) var exakt likadan... en mörkrädd nattuggla! Han fick en syster då han var fyra (och senare två systrar till) så jag kunde inte lägga all min kvällstid på bara honom därför blev det så att han under långa perioder sov med oss i vårt sovrum (på madrass på golvet). Nu är han 14 och sover definitivt själv i sitt eget rum med stängd dörr! ;) Jag vet inte om det är pga att han är mitt första barn eller om det ligger i hans natur (han är fortfarande nattuggla) mina tre flickor somnar som ljus på kvällarna och nattningarna har alltid gått relativt snabbt. Hoppas det ordnar sej för er, och att ni får sova gott på nätterna :)

Läggningar som drar ut på tiden är så jobbigt. Vi har kört "token"-metoden på våra barn. Börja med att berätta att du vill testa en sak tillsammans med din son. Om han nappar så kör du. Om han inte vill så är det ingen idé. Rita ett schema med 5 boxar i. Efter 5:e boxen en tom ruta. Går många sådana rader på ett papper. Kom överens med din son om att varje kväll han somnar själv så får han klistra en guldstjärna i varje tom box. När han fått 5 stjärnor på raken så får han en present, något han valt själv och åtrår. Innan ni börjar kan han rita in en bild av det han önskar i tomma rutan eller klistra in en bild från katalog etc. så den är synlig i samband med stjärnsamlandet. Uppmuntra och stötta att han ska få presenten och när han somnat själv någon kväll att han varit sååå duktig (allt det där du vet...). Det kan bli ganska många presenter innan rutinen helt "sitter" men det är det så värt! Visst är det presenten som är viktig för barnet men det lär sig också somna utan att vara orolig osv Lycka till!

Har du provat att sitta på en stol bredvid hans säng? När han är trygg med det kanske du kan flytta dig utanför rummet. Lycka till, hoppas du klarar dagen :)

Hej Laila! Va roligt att du börjat skriva, jag tycker du verkar vara en jätte härlig tjej, din medverkarn i TV är verkligen uppiggandee och rolig! Du dansar grymt... :-) Vår tjeje är 5½ år, också svårt för att komma till ro på kvällen. Vi har en tid halv 8 då hon själv har lite koll på klockan. "Då är det läggdags" Vi har en rutin, vi lägger henne varannan dag, läser 1 bok och sen sitter vi på en stol bredvid tills hon somnar. 10-20 min. Det fungerar bra, men vi har försökt få hennes somna själv i ett par år, men hon blir förtvivlad och vill att vi skall sitta bredvid eller lägga jämte tills hon somnat. Och det har vi fått acceptera... En liten stunds trygghet innan hon somnar är ju hon ju faktiskt värd! Jag tycker dina rutiner med Liam ser jätte bra ut, det man får försöka som du såklart redan gör är ju att vara konsekvent, visst vi hämtar vatten men ingen mat. Och när hon blir ledsen eller arg för att man måste sova då sitter vi bara stilla/tysta. Försök att inte visa dig sårbar för då lindar han dig kring sitt lilllfinger.... Dem är för härliga ungar :-) Samtidigt så är de små bara några år och man vill ge barnen all kärlek och värme i världen så fortsättv ara den du är, en bra mamma! Jag kommer följa din blogg, har ett par favoriter.... Hanna Grafs, Sanna Lundells och nu redan din. Lycka till med fästmannen, hoppas på tjusiga bilder från ert kommande bröllop och du- jag håller på Erik i idol, herregud.... den killen kan sjunga! :-)

Åh, vad skönt att läsa om fler som har det så...min 5åriga dotter är hopplös på kvällen...vill inte bortsa tänder ( men bukar ju göra det ändå, efter en del lirkande) och sen ska det vara sagor...jag brukar säga att det blir två sagor, men hon vill oftast mer ( här kan tilläggas att hon har en pappa som gärna läser tusen sagor och sjunger en timme innnan det är godnatt...) OM det håller med två sagor så brukar det iaf vara så att hon igger vaken äge, och det går absolut inte att lämna henne utan man ska ligga hos henne tills hon sover..pappan tycker det är ok, jag tycker det är blähä. Nu bor vi inte ihop mer, men ändå. Jag har en 11 åring oxå sombehöver tjatas lite på om at lägga sig, och då håller det inte att jag är hos dottern till klockan halvtio-tio...nåja, jag håller iaf på att försöka lära henne att två sagor, sen godnatt och mamma går ner igen och hon somnar själv...har inte funkat ÄN, men jag ska prova ett tag till...

Välkommen ! Va trevligt, här vill jag absolut läsa :) Känns som om du lägger ner tid på att skriva, väldigt skoj ska det bli att hänga med här. Barn och sömn är något jag tror vi alla sliter med, men man kan nog bara hitta ett sätt som passar en själv och sina barn och köra på det. Tids nog är de ju tonåringar och vill sova hela dagarna ;) Så försöker jag tänka , men inte alltid det går..........Kram

Vi brukar börja kvällen med att varva ner till barnprogrammen, sen blir det pyjamas och tandborstning, sen brukar det bli lite stilla lek innan vi läser för honom i hans säng, Sen säger vi godnatt och lämnar dörren öppen så det lyser från hallen, det flesta kvällar somnar han snabbt ibland blir det mamma jag är törstig, mamma måste kissa, men så är ju barn.(det är ju skönt för barn att kunna styra sina föräldrar lite)*ler* De nätter han vaknar får han sova hos oss, jag känner att det gör vår pojke trygg att han vet att han får komma.

Jaså, nu är du här också Laila. Du dyker upp i nästan varenda millimeter av medialt utrymme kan man tycka... Intressant att läsa din blogg även om jag inte kan låta bli att misstänka att du har en "spökskrivare".

våra barn var relativt lätta att lägga och få att sova när de var små-förskoleåldern. Men när sonen var en 6-7 år fick han en period då han vaknade på nätterna speciellt natten till måndagen. När det hände fick han sova hos oss föräldrar och han somnade rätt snabbt. Detta varade knappt ett år och sen dess har han sovit i den egna sängen och rummet. Hoppas det löser sig för din son.

Hej Laila och välkommen till bloggvärlden! Jätteroligt att läsa din blogg. Du skriver väldigt bra tycker jag. Det här med nattning ja. Det är en stor fråga i de flesta familjer. Jag ammade mina barn till sömns när de var bebisar och det funkade med äldsta. Hon sov sen gott hela natten. Men inte minstingen, han har alltid varit en orolig sovare. När de var lite större började vi att natta genom att sitta eller ligga bredvid sängen i mörkret och hålla handen tills de somnade. Återigen funkade det bra med dottern, bara sådär med sonen. Dottern lärde sig som genom att mirakel att somna själv och sov som alltid gott natten igenom. Sonen sov oroligt. Men så började de dela rum nån gång i dagisåldern. Han påverkades av hennes lugn och såg "jaha är det sådär det ska gå till" tror jag. För sen dess har det inte varit några större problem. Han kan fortfarande sova oroligt och det tar en stund för honom att komma till ro. Han kan komma upp ett par gånger och vara törstig eller kissnödig vissa kvällar. Men inom sig vet han vad som gäller och jag tror detta faktiskt är helt tack vare hans storasysters förebild. Är faktiskt helt säker på att han skulle ha det svårare annars. Nu gör vi så här, nästan likadant varje kväll. Efter bolibompa plockar de upp de leksaker de spritt ut i vardagsrummet och tar till sina rum. Sen tar de på pyjamasar och så läser vi en bit i någon bok. Kanske 15 min läsning blir det. Sen tandborstning och sen godnattsång. Och sen släcker jag lampan och går ut ur rummet. Oftast somnar de i sin takt i sina rum och sover hela natten. Sover Liam hos kompisar ibland? Eller sover kompisar hos honom? Kanske kan du pröva att använda dig av ett barn som förebild också. Företrädesvis ett barn som har jättelätt för att somna då förstås. :) Hur som helst så kan man annars alltid vara trygg med vetskapen om att alla perioder, hur sega de än är, kommer att gå över. Han kommer inte att vara mörkrädd och att ha svårt att somna hela livet. Hoppas mörkrädslan ger med sig för honom och att han inser hur fantastiskt skönt det är att sova. Konstigt att inte barn tycker det på samma sätt som vuxna. :) Lycka till!

Du skriver inte om Liam alltid varit en nattuggla och svårt att somna själv eller om detta är ett nytt fenomen? Vi har en dotter på 1½ år och vi har ända sedan hon kom till oss, kunnat lägga ned henne i sängen och hon somnar själv på egen hand. Vi har givetvis en jättetur med en sådan ängel men jag tror också att vi vant henne vid att somna själv, hon är trygg med det och med rutinen. Nu ska vi kanske inte ropa hej än, det kan ju vända när hon blir äldre och mer medveten och det är dags för sagor etc - men vi hoppas att dettta håller i sig!! Jag vet inte om vi är unika? Jag hör ofta från syskon och vänner att detta med läggning är ett aber och heltidsjobb från åtta på kvällen och nåra timmar framåt. Det är ju en kombination av vilken individ barnet är samt föräldrars rutiner men min förhoppning (!) är att man kan påverka mycket själv som förälder.