Första advent

Hur man än vänder och vrider på saken så är man alltid slav under sin kultur.
Idag: Städning, städning, städning, sedan var det naturligtvis dags för något slags advent firande. Vi åkte till Sevdas syster. Barnen skulle få göra pepparkakor. Colin är glutenallergiker, men Sevda hade till Colins stora lycka fått tag i glutenfri pepparkaksdeg.
Det var ett himla liv på både Colin och hans kusiner när dom skulle skapa sina pepparkakskreationer. Jag fick ansvaret över kolan. Den skulle stå och puttra i en evighet. Jag rörde om och rörde om och rörde om. Det var julefrid, inte bara i guds hus, utan i hela Nacka. Folk hade adventsljusstakarna tända i sina fönster. Det doftade pepparkakor och chokladkola. Ungarna fick i ordning sin plåt. Vi brände dom lite grann. Och Kolan kokte lite för länge. Colin förlorade nästan en tand på kuppen, då han skulle tugga i sig den första. Men va fan, alla bjöd till och det visade sig återigen att sammanhanget, som bekant alltid är mycket viktigare än innehållet.