Idag åkte jag och The båt med storasyskonen ut till Fjäderholmarna, för att titta på "Hujedamej" tillsammans med vänner till mig.

Theo var ganska grinig och klänging och jag märkte på honom att allt inte var hundra.

Så mitt under föreställningen fick han naturligvis värsta diarréanfallet och bajsade igenom både blöjan och byxan...!   Det var bara att ta in honom bakom scen och byta blöja och tvätta ren honom.

Medan jag står med hans nerbajsade byxor och försöker tvätta dom så gott det går under en dunk med vatten som kommer ur en pytteliten tapp, (vi har varken rinnande vatten, dusch eller riktig toa bakom scen...)  så får Theo leka fritt vid vårt fikabord.

När jag så fått på honom nya kläder  och ska gå ut för att se klart på föreställningen med mina vänner, så kan jag inte hitta min mobiltelefon...?  Till saken hör att jag är väldigt slarvig med den och lägger ofta ifrån mig den på alla konstiga ställen, men denna gång kom jag faktiskt ihåg var jag lagt den! Bredvid Theo där jag bytte hans blöja.  Men där ligger den alltså inte kvar.

Jag ringer till den för att hitta den via ringsignalen, men då är den plötsligt avstängd. Jag fattar ingenting...  Tills vår maskör Linda säger att hon såg Theo leka med den när jag stod och tvättade hans brallor.  Jag hade INTE medvetet låtit honom leka med telefonen, utan han måste fått tag i den i ett obevakat ögonblick, när jag tänkte på annat...( som t ex hur trevligt det är att tvätta nerbajsade byxor i iskallt vatten...)

Alltså tillbaka till blöjbytaratället och leta vidare... Men ingen telefon....

Plötsligt ser jag den. HINKEN.  Bredvid mig står en hink fylld med skitigt vatten. Jag stoppar instinktivt ner handen i vattnet, och där - på botten i hinken ligger naturligtvis min mobillelefon!

SUCK!!!    Alla telefonnummer, alla meddelanden, alla bilder, alla roliga videofilmer på barnen. Är allt borta nu?

Har iallafall plockat isär telefonen och låtit den torka både i solen och med hårfön. ( Dolkens förslag att lägga den i micron i tre 15 sek intervaller vågade jag aldrig testa...)  Så vi får väl se imorgon om den kanske, kanske vill starta igen....?!

Tills dess känner jag mig helt NAKEN!  Jag är liksom inte hel utan min mobiltelefon!

Shit, vad lätt man skapar sig ett beroende! Förstår inte hur vi klarade oss utan mobilt förr?

Var på väg flera gånger ikväll att  ringa eller skicka ett sms och blev helt stressad när jag kom på att det ju inte gick... Dessutom kan jag knappt några nummer till mina nära och kära utantill, så jag är helt lost utan telefonboken också!

Ja, ja shit happens! Theo mådde bra och var glad sen iallfall, och jag ska gå och lägga mig nu och be en stilla bön att telefonen vill fungera igen imorgon....!  Please!!!

Så här kul har vi det i vår loge...!  Hanna, jag och Malena efter avslutad föreställning.

Vi kom på att vi måste ju bara leka "Charleys angels" när vi är tillsammans!  Eftersom vi är en blondin, en mörk och en rödhårig.   Va, det är ju som klippt och skuret, eller hur ha, ha.

Sen efter föreställningen bjöd vår gulliga teaterchef Peder Ling hela ensemblen på grillade hamburgare, som han stod själv och grillade hela kvällen åt oss! Supermysigt!