Tack för ett tänkvärt inlägg. När jag läste det var jag och min man precis i färd med att lämna vår lille son hos mormor och morfar för att åka på en välbehövd vuxensemester. När det började närma sig att vi skulle lämna honom kände jag en fruktansvärd ångest, skuldkänslor och oro över att vi lämnade bort honom. Så läste jag ditt inlägg och det gjorde mig både lugn och stärkt. Nu är vi hemma efter en jätteskön semester och jag ska hämta min lille kille i kväll. All lycka till dig och din fina familj. Du är en klockren förebild för mammor och kvinnor i stort.

Det var klokt sagt :) Läser din blogg ibland, och jag tycker den är underhållande och djup på samma gång = kanon!

Din kommentarÄr utan mitt barn varannan vecka sedan några månader tillbaka och känner igen allt du skriver. (Även om det inte handlade om det jag skriver) Det är tyst här hemma ... de ljud man kan bli tokless på är även de ljud man saknar som mest när de inte är där längre. Jag har aldrig sovit så dåligt som jag gör de veckor jag inte har min dotter (4 år) hos mig. Jag som aldrig haft problem att somna förut kan ligga vaken i flera timmar, vaknar tidigt, klarvaken och även fast jag inte behöver gå upp så gör jag det ändå. Man e så van att bli väckt av små armar som pickar på en & säger "maaammaaa, ska vi inte äta frukost nu?!" Det e tyst & tomt & som du skriver ... jag känner mig halv!! Men jag vet också att när man lever tillsammans dygnet runt så behöver man tid ifrån varandra för att kunna tänka själv! Du skriver otroligt bra - tack för inspirationen du ger!!

Underbart Sanna!! Klart man behöver vara utan barn ibland..jag har inga egna men jag kan tänka mig att ett avbrott kan vara bra på många sätt. Ha det bra..kastar en lyckostjärna till dig via nätet *s*

Hade jag varit kille, eller flata för den delen, hade jag varit avis på micke för att han har dig. Foxy lady!

Fan vad jag är avis på att du har Micke.

Håller med föregående talare, njut av varandra!

Jag gissar att ni har det vuxenmysigt just nu, hi hi... kör på! Kram

Vilka ord...som poesi...du har den förmågan!!

Din kommentar" Vi behöver prata med varandra, skoja med varandra och vara utan att andra behöver oss. Först då kan vi fatta beslut om vårt eget vara på jordklotet. Se oss själva. Och det kan kännas lite tomt emellanåt, men det är inget att bli rädd för. Mitt öra är faktiskt mitt öra öven utan barnljuden. Det måste bara vänja sig litet" Oj det var bra skrivet o så sant kanske din generation orkar med det här samhället bättre än jag, ni verkar fatta så mycket o jaa jag hoppas det

Mmmmmm Så ÄR det. Underbara Barbamamma. Så ÄR Vi. TaCK för den frukosten !!!! Kramochkärlek.<3

Oj vad jag verkligen tycker om ditt sätt att formulera dig, du får till det precis som det är, precis så vi andra mammor känner igen oss , om än jag även tror att pappaor kan känna liknade tomhet utan barnen...men jag tror pappor har lite lättare att gilla läget så att säga :-) vi mammor tänker för mycket eller vad vi nu gör. Strunt detsamma - läser din blogg dagligen och ska så fortsätta göra - du äger . Oj vad fånig jag nu låter i min sjuttonåpringa dotters öron ! Ha det fortsatt gott where ever you are !

Stämmer sååå bra!.... minns när mina två var små...jag fick tillfälle att åka iväg tre veckor med ett gäng och segla i västindien! jag har aldrig varit sååå olycklig ... grät mig till sömns efter längtan till barnen och min kärlek! ...men det kanske var lite väl länge jag var borta...:D

Du har så rätt! Vi har två killar på 12 och 16 år och jag och min man har alltid varit tydliga, både inför varandra och inför barnen att vår vuxentid är viktig. När barnen var små hade vi ett stort nät av släktingar som gärna ville passa dem, vilket ju är en förutsättning för att komma ifrån ibland och sen de blivit större har vi förklarat för dem att vi blir bättre föräldrar om vi får vara ensamma tillsammans ibland. De är självständiga och mycket älskade killar, men de förstår att vi är egna individer med egna behov också.

Din kommentar Så fint du skriver! Vill gärna läsa boken snart.. Själv har jag precis ätit första frukosten hemma efter att ha varit på BB. I torsdags fick vi en liten underbar son och vår lilla tjej blev storasyster. Lycklig.. och för tillfället inget behov alls av tid själv. Men det kommer och då är det oslagbart- med eller utan extramackor till barnen. Hoppas allt går bra för dig då det snart blir din tur.

Din kommentar Vill höra mer! Jag är nyskild med två småbarn och fattar inte hur man ska överleva utan barnen hela tiden. Kan du inte skriva mer om hur du har gjort för att lära dig det? Jag vet ju att man måste. Men hur? Louise

Din kommentarRoligt att se att mammor tänker så lika... Igår klockan 23 kom min snart femtonåriga son på att han skulle ha pastasallad med dig till en turnering idag... så istället för att lägga sig och sova så gjorde jag en sallad nästan mitt i natten :) åt min älskade stora kille...

Herregud...., åhh vilket inlägg....,underbart, jättefint,jag blir glad!

Din kommentarHej Sanna! Så fantastiskt fint och bra Du skriver!! Så vackert och klokt skrivet! Underbart att läsa din blogg! Önskar Dej och Din familj en fortsatt bra sommar! Kram från en trogen läsare.

Håller verkligen med dig! Upplever ibland att det nästan gör ont i öronen av den tystnad som blir av uteblivna barn. Ibland om nätterna sitter jag ensam vid datorn och hör hur kylskåpet surrar och grannarna som pratar genom väggarna- allt som annars försvinner i allmänt kaos! Kristin

Din kommentar Har läst din blogg ett tag nu och gillar verkligen den. Detta inlägg bara måste kommenteras.....så klockren betraktelse och så vackert skrivet. Behov av oavbrutna tankekedjor...den meningen ska jag bära med mig:) Kram på dig och lycka till med förlossning. Ylva

Hoppas ni fått ladda batterierna ordentligt, man behöver verkligen barnfri tid. Men det verkar vara lite tabu att säga det ibland... jag har tack och lov en mamma som uppmuntrar det eftersom hon älskar att ha barnbarnen hos sig.

Oj vad jag känner igen mej. Först längtan, sen tomheten när barnen inte var där. Det var nästan lite skuldbelagt att njuta av stunder utan barn men man lärde sej.Så skönt att tänka en hel tanke utan att bli avbruten stup i ett, så härligt att prata med sin käresta utan att höra barnen kivas om leksaker, bli tvingad att kolla värst snorbusen,svara på frågor om varför, blöta pussar o spågor i fötter. Att bara få vara och att njuta av varann och sen längtan efter allt man fick en paus ifrån. Vi behöver ladda batterierna ibland o sen bara njuta av alla barn. Lycka till

Så vackert skrivet. Tårarna rinner...

jag ÄLSKAR din blogg Sanna... du skriver underbart bra, och din beskrivning av en barnfri helg/dag är helt underbart träffande... Bry dig inte om negativa kommentarer... dom e avundsjuka på riktigt... Hälsa gubben.. han verkar go :)

Förstår att du tänker mycket på barnen, men skönt att du utvecklats och kan njuta av vuxentid också. Ha det så mysigt med Mannen! Kram

Din kommentar Tack Sanna för att du finns. Du kan skriva om allt,ingenting är främmande för dig. Jag önskar dig allt gott i framtiden. Kram från Eva i Farsta strand

Du verkar vara en himla klok kvinna och mamma!

jag är "barnlös", "barnfri" varannan helg eftersom jag är ensamstående! Varannan helg spenderar mina barn sin tid hos sin pappa! VIKTIGT! Men nog tusan är det svårt! Jag kan inte sova (för tomt i sängen) & jag blir orkeslös. När barnen är hemma så är det 200 % hela tiden & sen när de inte är här så går kroppen ner på -150%! Jag orkar inte ens laga mat! Jag vet att jag ska njuta, ladda & göra saker för mig själv, men de enda jag gör är att längta efter att helgen ska ta slut!

En kompis till mig använde uttrycket "tanka trygghet" när ens barn avbryter sin lek och kommer fram för en kram eller två och sen går tillbaka till sitt. Jag tror det är samma sak för oss mammor - lite då och då måste vi "tanka fullt" med oss själva eftersom vi all annan tid alltid prioriterar barnen i våra liv. Vi som har delad vårdnad får ju egentid rätt ofta, på gott och ont. Min kropp har vant sig att vara "halv" i 3 dagar, men när jag nu har varit "halv" i 2 veckor pga semester med pappan, då gör det ont.......

Din kommentar Gillar att läsa din blogg.

Jag håller helt och hållet med dig. Mycket bra skrivet. Älskar din blogg.

Din kommentar

Så är det! Viktigt att få längta. Precis som det är viktigt att få längta efter sin respektive. Tänk att spendera varje sekund med honom utan att få känna saknaden och längtan?!

Jättebra skrivet, mitt i prick. Alla småbarnsföräldrar borde då och då unna sig barnfria stunder. Men oj vad man fort längtar hem och saknar deras gnabb när man någon gång är borta från dem. Njut Sanna!

Jag har inte kommit dit ännu. Att jag vågar. Är fortfarande rädd för att lämna de små. Tanken på att lämna bort dem är jättejobbig och jag sätter mig själv allra sist på priolistan för jag vill inte... eftersom jag väljer själv får jag stå ut med alla ljud och allt tjat :-( Tack för en superbra blogg, följer den slaviskt!

Fantastisk fint skrivet.

Verkligen mitt i prick. Stämmer så bra.

Önskar att jag kunde få en hel natts sömn jag med o egen frukosttid. Men detta handlar inte om barn utan om katter. Här ska släppas ut o släppas in natten genom. Hade ett litet fönster öppet tidigare men efter att en inbrottstjuv stegande in och länsade kylskåp o väska när vi sov så får fönstret vara stängt. Men jag älskar dom. Oj vad jag tycker om din blogg. Gammal e jag men inte dum. Ha det bra.

Gillar din blogg! Snygg e du också, /Ellen